Gokväll
Jag har fått stöd av många omkring mig och de har lyssnat och ställt upp när det har behövts. Det har känts så skönt. Varje dag går mer än hälften av dagarna åt till att tänka på pappa fortfarande. Man tycker att allt och alla sammanhang på nåt sätt påminns om honom hela tiden. Men det är nog precis så det är i början.
Om ett par veckor kommer pappas gravsten och då har jag en minnesplats att hedra honom och lägga blommor på. Det betyder oerhört mycket för mig.
Ni får ha det så gott sålänge.
Sköt om er!!
Nu är det över
Därefter pratade prästen. Det var så fint. Sedan blev det psalmen blott en dag som jag önskat och kvartetten spelade en melodi till. Sen kom kistbärarna in och bugade för min far och sedan bar de ut kistan. Oj, vad det var tungt. Jag gick efter och sedan kom resten på ett led.
Väl vid familjegraven sänktes pappas kista ner i jorden och vi fick slänga en ros ner i graven. Sedan pratade prästen igen och läste upp ett brev som jag skrivit till pappa men inte orkade läsa själv. Därefter spelade kvartetten igen. Sedan blev det minnesstund. Linda var inte med men en av pappas närmaste musikvänner fixade en minnesstund för pappa på wetternmagasinet på kvällen. Och där var hon med. Så det blev 2 minnesstunder för pappa i torsdag.
På minnesstunden på kvällen var det många av pappas musikkamrater som var där och hyllade honom. Vi pratade om många minnen av pappa och skålade i hans namn. Kvällen kunde inte ha slutat bättre. En sorglig dag med ett fint slut.
Nu är det bara att bearbeta sorgen och gå vidare. Jag kan släppa andra människor som jag inte vill ha i mitt liv längre så fort bouppteckningen är klar. Och det är skönt. Men gud vad jag kommer att sakna pappa. Honom kommer jag aldrig att kunna släppa. Men jag kommer att hälsa på honom vid graven ofta och minnas honom som den underbara människa som han verkligen var.
Jag älskar dig pappa....
Jag blir så ledsen
Min pappa ska begravas om 2 dagar. Det är en öppen begravning så alla som vill är välkomna. Men ändå så verkar inte vissa personer förstå det. Min älskade väninnna som självklart vill komma och hedra min far på torsdag, då hon känt min far sen vi var tonåringar har nu fått hamna i allt blåsväder.
Det påstås att min pappa inte tyckte om henne och att hon inte borde få komma. Dessutom så är hon inte välkommen till minnesstunden efteråt då den som ska ha den i sitt hem vägrar att släppa in henne. Jag kan inte förstå hur man kan agera på det här viset i en sån här situation. Jag förstår inte ens hur man orkar lägga energi på sånt. Och min pappa tyckte om L väldigt mycket. Han var så glad över att jag hade så goda vänner, det sa han flera gånger och påpekade hur viktigt det är att ha fina vänner här i livet. Till mig sa han aldrig ett ont ord om L. Visst han sa när jag fyllde år att han inte orkade med att träffa mina vänner då eftersom han var sjuk i cancer och kände sig risig. Men det betyder inte att han tycker illa om någon.
Men denna lögnaktiga egoist når inga gränser. Självklart är detta inte bara riktat mot L utan även personligt mot mig. Och L är inte den första av mina vänner som har fått smaka på denna persons lögner. Och tyvärr blir hon nog inte den sista heller. När ska detta sluta? Hur långt får en människa gå egentligen? När ska detta ta slut? Det måste ju vända någon gång?
Min pappa var världen snällaste omtänksammaste människa. Han hade aldrig accepterat att någon ska bli utfryst på det här viset. Jag känner att hon smutskastar min pappas namn varje gång en lögn om honom kommer ut ur hennes mun. Men vad kan jag göra? Inte mycket just nu känns det som. Men jag har en andlig tro. Och den säger mig att det man gör mot andra får man också tillbaka. Det kallas för KARMA!!! Och ofta slår den till som en bumerang.
Kyrkobesök
I övrigt så har det inte hänt särskilt mycket. Min dotter kom hem ifrån Japan i fredags och det var väldigt skönt att hon är tillbaka nu. Jag har saknat henne. Jag fick ett par jättesnygga lösnaglar som jag ska visa er någon dag när jag orkar. Nu börjar prison break.
Sköt om er!!
Bisättning
Tack för alla hälsningar som jag har fått. Idag så har jag varit i Heliga Korsets Kapell och träffat pappa en sista gång. Han var jättefin och såg så rofylld ut. Han låg i sin kista och var nerbäddad med ett vackert täcke över sig. Begravningsentrepranören M frågade om hon fick läsa en dikt som hon hittat och tyckte stämde så bra på pappa och mig. Dikten var jättevacker och nästa gång jag träffar henne så ska jag fråga vad den heter. För det glömde jag mitt i alltihop.
Jag var ensam på bisättningen och det var så skönt att få min egen sista privata stund med honom. Nu sover pappa gott i sin kista och nästa vecka återförenas han med sin Mamma, Mormor och Morfar som redan ligger i familjegraven. 
Pappa på cellgiftsbehandling i april i år.
Älskade pappa
1944 10 11 - 2009 07 06
INGEN ÄR VACKRARE ÄN DU
FÖR DU HAR HIMMELSKLÄDNAD NU...
SOV GOTT LILLA PAPPA
Spenderar all tid med pappa nu
Sköt om er!
Härliga sommar
På eftermiddagen så har jag varit på Lah och spenderat min tid med pappa. Han var lite piggare idag jämfört med alla andra dagar som han har legat där. Han hade inte sovit någonting idag och verkade inte ha nåt större behov av det heller. Han har också varit uppe en liten stund och gått och han verkade lite starkare i benen. Men han äter fruktansvärt dåligt vad gäller maten, men ett wienerbröd går alltid ner.
Imorgon så kommer vi att få lite mer besked om hur det kommer att bli för pappa. Ska han ligga kvar eller åka hem. Åker han hem så måste det lösa sig med hemtjänsten och andra praktiska saker först. Själv så vill han inget hellre än hem och jag förstår honom. Hemma är alltid hemma. Samtidigt så tycker jag att det känns bättre när han ligger på Lah. Där får han den bästa vården och personalen är väldigt kunnig.
Men om pappa får åka hem så är jag glad för hans skull. Men det innebär också att gamla konflikter kommer upp igen. Nämligen hur jag ska kunna få träffa min far. Jag tror inte att hon tycker att jag är välkommen dit fortfarande. Men jag tar en dag i taget. Jag är så otroligt glad för de stunder vi får ha tillsammans just nu. Och pappa blir så glad när jag kommer. Jag lovade honom att imorgon så ska jag köra honom i rullstolen runt sjukhusområdet om det är fint väder och om han orkar.
Nu ska jag smörja in mig med after sun för nu blossar det ordentligt på axlarna. Hoppas att ni alla har haft en bra midsommar.
Sköt om er!!
En liten stund tillsammans
Ikväll så har min pappa blivit inlagd på Lah:s avdelning. Hans höga kortisondos gör att hans muskler försvagas och han kommer inte upp ur soffan eller kan gå utan att det är 2 st som hjälper honom hela tiden. Dessutom kan han inte gå i trappor längre. Och på deras övervåning finns säng och toalett. Jag fick veta idag att han har sovit i soffan på nedervåningen i 2 dar och att han har suttit där hela tiden. Det tyckte jag inte om. Det är uppenbart att han har varit i behov av mer hjälp än vad han har fått. Imorgon så ska det diskuteras om hemtjänsthjälp. Men det tar lite tid så han blir nog kvar på avdelningen resten av den här veckan.
När jag kom till avdelningen så blev han väldigt glad. Och jag också naturligtvis. Vi kramades och han klappade mig på kinden. Pappas hår på hjässan hade växt ut lite mer tyckte jag men i bakhuvudet så är han fortfarande kal.
Fysiskt sett så har han blivit sämre sen en vecka tillbaka då jag träffade honom sist. Men psykiskt sett så tycker jag att han var precis som förut. En läkare kom och lyssnade på lungorna och föreslog en inhalator då han har fått mer slem och hostade mycket. Syret hade sjunkit lite också men det såg relativt bra ut ändå. Under kvällen så har vi tittat på Miss Marple på tv4 och småpratat lite. Jag gick hem efter några timmar och lovade att komma tillbaka imorgon.
Nu när pappa är på avdelningen så kan vi träffas hur mycket vi vill. Han är min pappa och han vill att jag ska vara en del i hans liv lika mycket som jag vill att han ska vara en del av mitt.
Nu blir det dags att sova så att jag är pigg imorgon.
Sköt om er!!
Sorg
Jag har haft en stor kris de sista dagarna och idag har jag bara gråtit och varit helt förtvivlad. Min pappa lever men är så sjuk. Idag har mobila teamet varit här med medicin så att jag kan sova vilket jag inte har gjort på evigheter. De kommer och hälsar på mig imorgon igen. Jag har dessutom kontakter inom sjukvården som har hjälpt mig att få akut hjälp med en sjukhuspräst som kommer att kontakta mig imorgon. Dessutom kommer en kurator att ringa mig på måndag.
Min pappa kommer att bo hos mig växlevis med sin sambo och jag är oerhört tacksam för att han får bo här ibland. Vi försöker att spela spel och spendera tiden på ett så bra sätt som möjligt.. Jag har tyvärr blivit orättvist anklagad för att inte bry mig om min pappa och för att inte ha gjort någonting för honom. Det är privata anklagelser och smärtan är så stark då det inte är sant. Jag har skrivit många gånger förr att jag inte kan berätta allt. Och tyvärr är det fortfarande så. Men sanningen kommer så småningom. Jag kämpar för hans rättigheter då han själv inte kan göra det. Och det är inte lätt. Men jag ger inte upp i första taget. Det jag tror på kämpar jag för in i det sista.
Jag vill tacka för alla stöttande kommentarer och för att ni fortfarande tror på mig som bloggare. Det betyder mycket för mig.
Hoppas att ni alla läsare får en trevlig helg och att det blir mycket sol och värme.
Sköt om er!!
En andra chans
Lungcancer är en fruktansvärt grym sjukdom. Och är du rökare så säger jag bara. Fimpa den där jävla giftpinnen nu. För den äter upp dig långsamt. Ingen vettig människa skulle gå in frivilligt i en gaskammare och gasa ihjäl sig. Men det går bra att röka 20 cigg per dag. Är inte det också att gasa ihjäl sig fast under en längre period? Bara en undran.
Nu finns det inget mer att göra
Ett liv kan förändras på en sekund
Jag funderar också mycket på pappa. Jag vill så gärna att vi ska ha en bättre kontakt. Att han ska engagera sig lite mer. Men det kan han inte. Han är så svårt sjuk och han mår själv inte bra, så han ser inte vad som finns omkring honom. Och det gör mig så ledsen. Min pappa är musiker och rest mycket så han har alltid varit lite frånvarande i mitt liv. Men när han inte var på resande fot så träffade jag honom naturligtvis väldigt mycket. Och jag har alltid kännt att han älskar mig. Men nu behöver vi ju varandra mer än någonsin och då känner jag att han stöter bort mig istället.
Samtidigt måste jag ju visa min förståelse för att han gör det. Han har obotlig lungcancer och det har förändrat honom. Min pappa som alltid har haft världens bästa humor. Som alltid har skrattat och haft en fantastisk livsglädje. Och som alltid har kunnat ta det mesta i livet med en klackspark.
Men han är tyvärr borta. Han finns inte längre. Den pappa som existerar nu, känner inte jag. Det är som att skalet är detsamma men att den själ som bor där är en annan. Och ibland gör det så ont. Jag vill ha tillbaka min pappa och nu börjar jag bli rädd för att han aldrig kommer att komma tillbaka igen.
Ja, livet är inte alltid enkelt. Men allt sker av en mening. Jag är övertygad om det. Hur hemskt den meningen än må vara. Så på nåt sätt så klarar jag detta också.
Ikväll blir det iallafall melodifestivalen. Ska ni också titta?
Lungcancer del 2
Vad kul att mitt första inlägg om lungcancer och rökning engagerade några av er iallafall. Jag hoppas att ni fortsätter att läsa de här inläggen. Jag kommer att försöka skriva så korta inlägg som möjligt om detta. För att ni ska kunna orka med att ta del av informationen som jag ger.
Visste du att
* Rökare har 50 % större risk att få leukemi än dom som inte röker.
* Rökare är oftast den grupp i samhället som besöker sjukhus.
* En kvinnas risk att utveckla bröstcancer ökar med 25 % om hon röker. Och om hon dessutom röker två paket om dagen ökar risken med 75 %.
* Passiv rökning ger samma hälsorisker som rökning.
* En rökare förlorar 7-8 år av sitt liv
* Dödligheten i lungcancer i Sverige har ökat med 35% 1987-1996
* Strupcancer är 10 gånger vanligare bland rökare.
* För en kvinna som röker 25 cigaretter per dag ökar risken för hjärtinfarkt med 5,5 gånger.
* En rökare har skörare diskar i ryggraden och har därmed större risk för diskabråck och andra ryggbesvär.
* Rökning innebär en 4,7 gånger större risk att utveckla rynkor. Alltså högre risk än vid solning.
* Rökning kan ge hämning av fostrets utveckling i magen.
* Risken för tandlossning är 4-6 gånger större för den som röker. 
Det här är en elakartad lungcancer tumör.
Hoppas att något av den här informationen har varit till nytta. Jag skriver om denna hemska sjukdom då min pappa har drabbats av den.
Lungcancer
Idag har jag gjort en ny kategori som heter Lungcancer. Där kommer jag att skriva mycket om vad rökning kan ställa till med och en hel del information om lungcancer. Jag hoppas att det finns några läsare som iallafall är intresserade av att läsa om detta. Speciellt om ni är rökare. 5 minuter är allt jag begär. Jag kommer att visa mycket groteska bilder framöver som kan kännas stötande för vissa personer. Så är du känslig så bör du vara förberedd, men jag ber er ändå att kika på dem. Jag använder dem i syfte för att människor ska få sig en tankeställare. So here we go.
VISSTE DU ATT
I Sverige röker drygt en miljon människor och ca 6 400 avlider varje år i sjukdomar som orsakats av rökning. Minst 500 avlider i sjukdomar som är orsakade av passiv rökning.
Såhär ser en elakartad lungtumör ut på en röntgenplåt
Det vita som är inringat är det som är cancer.
